Mängden material som kan deponeras med en galvanisk elektrolyt beror på flera faktorer:
Viktiga faktorer
- Strömstyrka och beläggningstid: Enligt Faradays lag är mängden deponerat metall direkt proportionell mot laddningen (ström × tid).
- Elektrolytsammansättning: Metalljoninnehållet i elektrolyten avgör hur länge den kan användas innan påfyllning eller regenerering krävs.
- Processens effektivitet: Avsättningshastigheten varierar beroende på metall och elektrolyt (till exempel har koppar och nickel högre effektivitet än krom).
- Lagertjocklek: Ju tjockare lager, desto mer material förbrukas.
Exempel
En liter koppar-elektrolyt med 100 g/l koppar kan teoretiskt sett belägga:
- 0,1 m² med en lagertjocklek på 100 µm eller
- 1 m² med en lagertjocklek på 10 µm.
Viktig anmärkning
Den faktiska beläggningsytan är ofta betydligt större när rätt anoder används. Med lösliga anoder (till exempel nickel- eller kopparanoder) återfylls den deponerade metallen kontinuerligt, vilket gör att elektrolyten regenererar sig själv under processen och kan användas under en mycket längre period.
