Galvanisk beläggning på zink eller zinkgjutgods

Om zink (t.ex. zinkgjutgods eller galvaniserade ytor) redan finns som underlag och ett ytterligare galvaniskt skikt (t.ex. koppar, nickel, krom osv.) ska appliceras, gäller något annorlunda krav än för stål. Zink är en relativt reaktiv metall och kan snabbt angripas av starka syror eller baser. Den tenderar också att bilda oxider, vilket kan försvåra god vidhäftning. Därför används – särskilt för zinkgjutgods – ofta ett så kallat “strike” (vidhäftningsskikt) för att säkerställa pålitlig vidhäftning för det efterföljande toppskiktet. Ett alkaliskt koppar­elektrolyt används som vidhäftningsskikt (strike).

Nedan följer en rekommenderad processordning för galvanisk beläggning på zink eller zinkgjutgods:

1. Rengöring / Avfettning

   Syfte: Avlägsna fett, oljor och andra föroreningar.
   Anmärkning: Använd lämpliga (milda) rengöringsmedel, eftersom zink kan angripas i starkt alkaliska medier. Vanligen ett doppbad, eventuellt med ultraljud eller spolrengöring.

2. Sköljning

   Syfte: Avlägsna rester av rengöringsmedel för att undvika att smuts överförs till följande bad.
   Tips: Flerstegs sköljning (kallt eller varmt vatten) är ofta lämpligt för att rengöra ytan helt.

3. Lätt betning / Aktivering (Konditioner)

   Syfte: Avlägsna tunna oxidskikt och aktivera zinkyta.
   Konditioner: Speciellt, milt surt bad som lätt späs ut (enligt tillverkarens anvisningar) för att behandla zinkytan varsamt utan att angripa den för mycket.

4. Kort sköljning

   Syfte: Avlägsna rester av betning eller konditioner för att undvika kontaminering av följande bad.

5. Vidhäftningsskikt (alkaliskt koppar­elektrolyt)

   Syfte: Applicera ett mycket tunt men starkt vidhäftande metallskikt som bas för de följande beläggningarna.
   Alkaliskt koppar­elektrolyt:
   - Ger god vidhäftning på zink om ytan är rätt förberedd.
   - Är mer miljövänligt och säkrare än cyanidhaltiga bad.

6. Huvudbeläggning

   Alternativ:
   - Ytterligare kopparskikt (surt) för ledningsförmåga och utjämning.
   - Nickel för korrosionsskydd och hårdhet.
   - Krom (efter nickel) för glans och slitstyrka.
   - Andra metaller eller legeringar (t.ex. mässing, tenn, brons) beroende på behov.

7. Sköljning / Efterbehandling

   Syfte: Avlägsna elektrolytrester och tillsatser.
   Valfritt: Passivering eller försegling för extra korrosionsskydd eller särskilt utseende.

8. Torkning / Slutkontroll

   Torkning: Centrifug, varmluftsugn eller liknande för att undvika vattenfläckar.
   Avslut: Visuell inspektion, mätning av skikttjocklek och vidhäftningstester.

Sammanfattning av processstegen

1. Avfettning / Rengöring
2. Sköljning
3. Lätt betning / Aktivering (Konditioner, utspädd)
4. Sköljning
5. Vidhäftningsskikt (Alkaliskt koppar­elektrolyt)
6. Huvudbeläggning (t.ex. blankkoppar, nickel)
7. Sköljning / Efterbehandling
8. Torkning / Slutkontroll