Inom galvanisering finns det två huvudtyper av koppar elektrolyter: alkaliska och sura. De skiljer sig åt i sammansättning, pH-värde och egenskaperna hos de utfällda kopparskikten.
Skillnader mellan alkalisk och sur koppar elektrolyt:
pH-värde:
- Alkalisk koppar elektrolyt: Har ett högt pH-värde (basiskt), ofta baserat på salter som kopparcyanid eller kopparsulfat, där komplexbildare används för stabilisering.
- Sur koppar elektrolyt: Har ett lågt pH-värde (surt) och är vanligtvis baserad på kopparsulfat och svavelsyra.
Utfällningsegenskaper:
- Alkalisk koppar elektrolyt: Lämpar sig väl för beläggning av syrekänsliga material såsom zink eller järn. Den ger god vidhäftning på dessa material och skapar ett skikt som ofta är mer duktilt, vilket innebär att det kan deformeras bättre utan att spricka.
- Sur koppar elektrolyt: Lämpar sig för släta, dekorativa skikt med en glänsande yta. Den används ofta för stora, enkla metalldelar och ger en snabbare utfällning med en finare kristallstruktur.
Användning och tillämpningsområde:
- Alkalisk koppar elektrolyt: Används ofta för komplexa arbetsstycken och för en jämn utfällning på olika underlag, särskilt där god vidhäftning och duktilitet är viktiga. Den används ofta inom elektronik, vid tryckta kretsar och för förkoppring av järn.
- Sur koppar elektrolyt: Är idealisk för applikationer där en glänsande, dekorativ yta behövs och används ofta för dekorativa beläggningar på metaller, t.ex. inom smyckesindustrin eller som bas för förkromade ytor.
