Under svartkromatering (i vardagligt tal även kallat „svartförzinkning“) förstås en process inom galvanoteknik där en redan förzinkad yta behandlas vidare genom en speciell mörk passivering. Denna kemiska efterbehandling skapar ett djupsvart eller antracitfärgat kromatskikt som både förbättrar korrosionsskyddet och ger en distinkt mörk optik.
Hur fungerar svartkromatering?
-
Zinkskikt som grund
Först förzinkas metallen (t.ex. stål), antingen genom galvanisk förzinkning eller varmförzinkning, vilket skapar en zinkbeläggning som fungerar som ett grundläggande skydd.
-
Mörk passivering
Efter förzinkningen sker en passivering/kromatering med en speciell lösning som ger en svart infärgning. Traditionellt har detta gjorts med krom(VI)-haltiga lösningar, men på grund av miljö- och hälsoföreskrifter är dessa numera kraftigt reglerade. Moderna krom(III)-baserade eller andra krom(VI)-fria processer har etablerats och ger en mycket mörk yta.
-
Reaktion och skiktbildning
I passiveringslösningen reagerar det befintliga zinkskiktet med specifika kemikalier. En konverteringsbeläggning (kromatskikt) bildas, vilket ger en svart färg och ytterligare korrosionsskydd.
Fördelar och användningsområden
- Distinkt utseende: Den svarta ytan är populär av designskäl eller för kamouflageändamål (t.ex. inom militär användning).
- Förbättrat korrosionsskydd: Kromatskiktet skyddar den underliggande zinkbeläggningen mot oxidation och förlänger dess livslängd.
- Brett användningsområde: Svartkromaterade komponenter används inom fordonsindustrin, skruv- och fästelement, elektronik, hemmafix och dekorativa tillämpningar.
Krom(VI)-baserade vs. krom(VI)-fria system
- Krom(VI)-haltiga processer: Gav en intensivt svart färgning men är numera kraftigt begränsade eller förbjudna på grund av miljö- och hälsoskäl (t.ex. enligt REACH-förordningen).
- Krom(VI)-fria/krom(III)-baserade system: Erbjuder en mörk infärgning, är miljövänligare och förbättras kontinuerligt för att konkurrera med tidigare processer när det gäller färgintensitet och korrosionsskydd.
Begränsningar av svartkromatering
- Känslighet för hög belastning: Mekaniska påfrestningar (t.ex. friktion, repor) kan slita ner det svarta kromatskiktet.
- Processnoggrannhet: För att uppnå en jämn svart yta måste bad, temperatur, tid och kemikalier kontrolleras noggrant.
- Beroende av zinkens kvalitet: En bra förbehandling av zinkskiktet är avgörande, eftersom svartfärgningen endast fäster väl på en ren och jämnt applicerad zinkyta.
Slutsats
Svartkromatering, även kallat svartförzinkning, är en metod för mörk passivering av förzinkade ytor. Resultatet är ett djupsvart eller mörkt utseende och ett ytterligare förbättrat korrosionsskydd. Med krom(VI)-fria metoder är svartkromatering idag ett miljö- och hälsovänligare alternativ för att skapa en attraktiv svart yta.